Jag läste en blogg som handlar om en tjej som har anaroxia o då fick det mej att säga ..


Jag har aldrig fått diagnosen anaroxia har aldrig velat inbilla mig att jag har den. Även om jag är smal så äter jag har inga ätstörningar som man kan få. problemet är bara det att fettet inte fastnar på mig .
Det är jobbigt att ibalnd få höra omen du har la ändå anaroxia du är ju jätta smal. inombords vet man att man inte har det att man äter så mycket man kan. Har fått höra det flera gånger under min uppväxt tror nog det började i sexan. Man blir lessen av att höra det från någon annan när man själv vet att man inte har det. O jag tycker det är sjukt starkt av dem personerna som har anaroxia att stå upp för att dem har sjukdomen. Det är inte lätt kan jag tänka mig. När man vill bli tjockare medans dem andra vill gå ner i vikt.

Varje gång jag väger mig på vågen hemma och jag ser att jag gått upp en eller två kg blir jag hur glad som helst
Jag väger nu förtilfället 51kg och jag står för det jag är stolt. Jag går åt rätt håll. Jag har sätt sådana som är smalare än vad jag är o jag kan säga att tänk på framtiden du kommer inte alltid att vara så smal .

kanske folk som tror varfö skriver hon vad hon väger ? vem bryr sig om det? . Jag bryr mig och det kvittar om ni inte gör det.

Jag bli sur på folk som går runt och kallar alla som är smala för anaroxia barn . visst dem kanske har det men det kan såra dem totalt att få höra dessa ord .

aja  jag har skrivit av mej massor men ville bara ta upp det för jag tycker synd om dem . o jag har även fått höra orden själv det är inte roligaste. om man inte själv säger att man har det..

Ni får själv kommentera om ni har några tankar om detta om det va något jag inte tog upp eller om något va fel.